Vad är det egentligen som avgör vad som blir en nyhet och vad som inte blir en nyhet? I veckan har två potetiella icke-nyheter seglat upp och blivit förstasidenyheter i både dagspress och tv. Hur kommer det sig, vad gör att just dessa nyheter intresserar läsarna?
Den första nyheten är den om Stefan Livs hastiga bortgång i samband med en flygolycka i Ryssland fredagen 9/9. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13588166.ab
En flygolycka i Ryssland är något som många av Aftonbladets läsare i vanliga fall skummar förbi och inte reflekterar nämnvärt över. När nyheten om att det ryska ishockeylaget Lokomotivs plan hade kraschat på väg till säsongspremiären så var det först osäkert om Stefan Liv var med på planet, och nyheten fokuserades därför mest på frågan om att ett helt ishockeylag hade raderats på några få minuter. När sedan bekräftelsen om att Stefan Liv var en av de omkomna kom, så intensifierades bevakningen ytterligare och stora delar av framförallt kvällstidningarnas sportbilagor kom att handla om Stefan Liv hela helgen.
Utvecklingen av nyhetsvärderingen av flygolyckan i Ryssland stämmer väl överens med den teori som Henk Prakke la fram 1969 (Weibull, Lennart & Hadenius, Stig, 2003, Massmedier, En bok om press, radio och TV, 8:e upplagan) där han visade på tre faktorer som påverkade nyhetsvärdet. De tre faktorerna är Tid, Rum & Kultur. Det som påverkar nyhetsvärdet är alltså avståndet inom dessa tre faktorer. En nyhet som den om Stefan Liv hade i början ett mycket kort tidsmässigt avstånd, eftersom den i stort sett direktrapporterades, dock var det rumsliga avståndet stort, och utan en kulturell närhet hade den här nyheten knappt fått en notis i de svenska dagstidningarna.
Nu visade det sig först att det var ett helt ishockeylag som hade varit med om olyckan, vilket gjorde den kulturella igenkänningen större än om det varit ”vanliga civila” ryssar. Det gjorde att nyheten omgående fick ganska stort utrymme i svensk press. När det sedan framkom att det var en svensk med i olyckan, och inte vilken svensk som helst, utan en svensk som faktiskt vunnit både OS & VM guld med Trekronor så krymte det kulturella avståndet ytterligare och nyhetsvärdet steg. Närheten i både tid och kultur gjorde att nyheten präglade kvällstidningarna hela helgen.
Den andra nyheten handlar om rättegången mot Ola Lindholm, som sedan i somras stått åtalad för ringa narkotika innehav. Ett brott som i vanliga fall ger dagsböter och till karaktären mer är ett rutin ärende för både polis och domstol. http://www.expressen.se/1.2552319
Men i fallet Ola Lindholm har inget varit rutin och straffet, som visserligen blev dagsböter, har varit väldigt hårt för Ola som både förlorat jobb och anseende i svensk media. Hur kommer det sig då att ett sånt litet brott kan bli en så stor nyhet? I Bengt Johanssons Studier i Politisk Kommunikation nummer 19 (2008) så visar en tabell hur journalister bedömer olika faktorers betydelse för nyhetsvärdering. I topp hamnar faktorer som ”Intressant för publiken” (88%), ”Handlar om viktiga personer” (84%) och ”Sensationell och oväntad” (94%). Samtliga dessa faktorer stämmer väl in på Ola Lindholm, som innan detta var en barnprofil på SVT och som dessutom jobbade som chefredaktör på Kamratposten och satt i BRIS styrelse. Att tidningarna då värderar denna nyhet som mycket intressant för allmänheten är inte svårt att förstå.
// Helena Olsson
enahelena 